Herr Skalbagge

Visst, sommaren är underbar. Allt som följer med sommaren är emellertid INTE underbart, till exempel INSEKTER. Jag har en lindrig form av insektsfobi, men skulle för den skull mer än gärna vilja utrota varenda insekt, snarast! För drygt tre timmar sedan traskade jag iväg mot älven, för att njuta av solen och vattnet och i samma veva kunna läsa tidningen i lugn och ro. Lugn och ro, ha! Blev gång på gång uppvaktad av en flygande skalbagge. Över allt skulle den, i håret, på axeln, ryggen (där det är som svårast att få bort den), foten och den var så fräck att den till och med försökte sig in i min bh! Men då tog mitt tålamod slut. Jag hade lätt kunna göra mos av den, men jag visade barmhärtighet och bar den ner till strandkanten i stället. Jag lockades av tanken att dränka den i älven, men jag hade inte hjärta att göra det. Tyvärr hade min barmhärtighet ingen inverkan på den ettriga lilla baggen (tänkte att snällhet föder snällhet). Den återvände. Jag flyttade mig. Den återvände. Jag flyttade mig. När tidningen var färdigläst lämnade jag skalbaggehålan och gick en promenad istället. Jaha, då var det myggens tur att attackera mig tänkte jag då första myggan satte sig på mig (redo att hugga in på mitt blod...). Myggor visar jag dock ingen barmhärtighet. Den gick en snabb död till mötes. Det var också den enda jag lade märke till på min prommis. Tack och lov.