Fish n' chips

Det här åt jag till middag:


Ibland är inte huvudet fullt av stora, viktiga och innehållsrika tankar. Som idag när jag tillagade denna fantastiska måltid kom jag och tänka på min tid som servitris i England. Det var precis det här som mina stackars gäster brukade få till lunch. Fast istället för kokt potatis fick de pommes frites och istället för omosade ärtor fick de mosade, så kallde mashed peas. En hemsk tanke slog mig, att varenda gång jag jobbade lunch så serverades denna rätt. Men inte kan väl stackarna ha fått samma lunchmat varenda dag? Näe... för jag jobbade inte varje lunch. Där kom jag på det. Fast det skulle inte ha förvånat mig för standarden på hotellet där jag jobbade var inte direkt den bästa. Nu minns jag precis hur det var, de hade olika alternativ att välja mellan, men just denna rätt var extra poppis och det är därför jag minns den. AHA!

När tankarna är i England på Trecarn Hotel väcks en massa pinsamma minnen till liv... bland annat när jag fick 50 pences i dricks för en veckas jobb (det är väldigt dåligt...), när jag tappade en tallrik med mat på golvet framför ett par sura, griniga tanter (och maten fick dessutom ligga kvar LÄNGE för jag hade inte tid att ta bort den, som tur var hjälpte en snäll, allt-i-allo-anställd mig att plocka upp den), när jag hällde ut rödvin på en gubbe (som tur var skrattade bara karln), när jag råkade slänga ut en tallrik soppa till en gäst så lite av soppan (men bara lite...) hamnade på bordet (men jag höll faktiskt på att bränna sönder händerna). Dessa små pinsamheter hade kunnat förhindrats om jag inte hade haft så fruktansvärt många kunder att servera. Men jag skulle servera femrättersmiddag till minst 24 personer, som ALLTID kom samtidigt. Då är det inte så konstigt om tallrikarna förvandlas till frisbees...